Korttidsarbete och effekten på HTE/FTE

Nu i corona-epidemin kan organisationer införa korttidsarbete på tre olika nivåer – 20%, 40% eller 60 % – där personal kan stanna kvar i sin anställning men med lägre arbetstid och en mindre nedsättning av lönen.

Effekten för de anställda i de tre nivåerna 20, 40 och 60%:

Staten betalar en ersättning till de organisationer som inför korttidsarbete och uppfyller vissa krav, ersättningen per månad är 19,92% vid 20 % , 39,44 % vid 40% och 59,16 % vid 60 % kortare arbetstid.

Beräkningshjälpen enligt Tillväxtverkets hemsida:

Hur blir den ekonomiska effekten av korttidsarbete per arbetad timme och därmed kostnaden per HTE/FTE/ årsarbetare?

Det är inte helt självklart och jag har gjort ett räkneexempel för egen del och som kan kanske kan vara intressant för flera.

Här är mitt räkneexempel:

Vi åtgår ifrån korttidsarbete på 20% av arbetstiden för en organisation med 10 anställda och där alla har en månadslön på 30 000 kr.

Alla jobbar heltid med en arbetstid på 165 timmar per månad.

Antal HTE/FTE är 10 st innan korttidsarbetet till en total månadskostnad på 300 000 kr + arbetsgivaravgifter. Antal arbetade timmar för de 10 anställda är 1650 timmar. Timkostnaden blir då 181,81 kr per timme, + avgifter

Organisationen beslutar att införa korttidsarbete på 20% och söka bidrag för detta via Tillväxtverket. www.tillvaxtverket.se.

Reglerna är att de anställda får en reducerad månadslön med 4% vid 20% kortidsarbete. En högre procent i avdrag gäller vid korttidsarbete på 40 % och 60% .

Staten bidrar med 19,72 % av månadslönen för max 44 000 kr i månadslön.

Efter arbetstidsförkortningen på 20% utförs 0,8*10 = 8st  HTE/FTE:er

Timkostnaden innan arbetstidsförkortningen var 300 000 kr /1650 = 181,81 kr

Timkostnaden efter arbetstidsförkortningen är 228 840 kr / 1320 = 173,36 kr

Det blir en sänkt timkostnad per arbetad timme med 8,45 där den anställde bidrar med drygt 7 kr  brutto per timme av ordinarie arbetstid.

Sammanfattning av korttidsarbete, som jag ser det:

Systemet med korttidsarbete är mer flexibelt än att behöva permittera och säga personer helt och hållet, bra speciellt för mindre organisationer och om det handlar om en kortare period på några månader med kortare arbetstid.
De anställda finns kvar i organisationen när läget blir mer normalt.

Skillnaden i timkostnaden per arbetad timme är inte så stor mellan full arbetstid eller kortare arbetstid men företaget kan sänka sina kostnader mer följsamt i förhållande till minskat behov av arbetade timmar.

För den anställde är bruttolöneavdraget litet, 4% för 20% ledighet.

För staten är kostnaden beräknad till 20 miljarder men det beror på hur många som söker bidraget för korttidsarbete och hur länge det pågår.

Statens intäkterna i arbetsgivaravgifter minskar och det finns en kostnad för bidraget för korttidsarbete men om alternativet är att organisationen säger upp 2 personer av 10 för att minska arbetsstyrkan med 20% så blir skillnaden inte så stor eller kanske tom lägre om man ska betala A-kassa för 2 heltidspermitterade.

Effekterna blir likarartade även för 40% och 60% korttidsarbete.

15 000 företag/organisationer sökte bidraget för korttidsarbete första dygnet hos Tillväxtverket, dvs en bra lösning för att hantera en svår situation enligt många.

Har du synpunkter eller frågor så hör av dig.

Göran Klingberg

goran.Klingberg@hrfokus.se / 070 5234780

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.