Mäta löneutveckling

Det finns flera mått för att mäta och förstå löneutveckling.

I detta inlägg finns på slutet lästips om du vill fördjupa dig kring löneutveckling.

Här några begrepp att börja med innan man börjar mäta löneutveckling:

Urval av personer / population

Vilka personer ska ingå i urvalet, vilken population?
Alla anställda eller bara tillsvidare anställda, bara personer med månadslön?
Bara anställda eller också inhyrd personal?

Mättidpunkter

Löneutveckling är en förändring mellan två tidpunkter, ofta samma tidpunkt på året för två år. Vilka tidpunkter mäter vi mellan? 1:a mars varje år, 1:a november ?

Omvandla deltidsanställdas löner till heltidslöner.

Normalt räknar man fram heltidslönen för deltidsanställda i samband med lönerevision men också när man mäter löneutveckling. En person med faktisk månadslön på 15 000 kr och sysselsättningsgrad 50% räknas om till en heltidslön på 30 000 kr

Lönebegrepp

Man tar ställning till om man ska ha ”ett smalt” lönebegrepp = överenskommen grundlön eller om man ska räkna med även fasta lönetillägg eller också vissa rörliga lönetillägg.

Det är något man också ska klara ut när man gör en lönekartläggning, vilket är vårt lönebegrepp?

SCB, Medlingsinstitutet, Konjunkturinstitutet räknar med ett bredare lönebegrepp: Grundlön + fasta lönetillägg

Löneutveckling med 3 olika mått mätt

Källa: Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga området sept 2018 – sept 2019

Man brukar prata om tre olika sätt att mäta löneutveckling och som ger lite olika resultat.

Kollektiv löneutveckling

Man mäter den totala löneutvecklingen för alla mellan två tidpunkter, dvs personer som slutat eller börjat under de två mättidpunkterna ingår, t.ex. om en äldre person går i pension med en relativt hög lön och ersätt med en ny anställd med lägre ingångslön så påverkar det den kollektiva löneutvecklingen så den blir lägre än om den äldre personen är med vid båda mättidpunkterna.

Det kan förstås också vara så att en ny ersättare får högre lön än den som slutar och bidrar till att höja den kollektiva löneutvecklingen, men totalt brukar personalomsättning sänka löneutvecklingen.

Identiska individer

Identiska individer är ett etablerat begrepp som används när man mäter löneutveckling. Det innebär att man har med bara personer som finns med vid båda mätpunkterna och mäter löneutvecklingen per individ. Började och slutade under mätperioden ingår inte

Identiska individer och identiska yrkeskoder

(BESTA-koder heter yrkeskoden inom statlig sektor, SSYK heter yrkeskoden som är generell  för alla sektorer)

När man mäter enligt detta mått mäter man löneutvecklingen för individer som inte börjat eller slutat under mätperioden och inte heller bytt yrke/Yrkeskod.

Skillnaden mellan de olika måtten

Det skiljer sig c:a en procent mellan den högsta löneutvecklingen – Identiska individer – och den lägsta – kollektiv löneutveckling. Det tycks vara relativt stabilt så över åren för statliga sektorn. Det kan förklaras med att för Identiska individer finns ingen effekt av att äldre erfarna ersätts med yngre mindre erfarna samt att ett antal personer har avancerat till högre mer betalda yrken.

Mellanalternativet – de som är kvar i samma yrke – har lite högre löneutveckling än den kollektiva löneutvecklingen men har ingen effekt av lönekarriärer.

Exempel på analys av löneutveckling med vårt program HR-Boxen

Tabellen visar löneutveckling för identiska individer med siffror för 12 och 24 månader.

Lönebegreppet är definierat som grundlön/månadslön + fasta lönetillägg, enligt vald inställning

För hela populationen, översta raden, är ändringen 3,293 % för 12 månader och med möjlighet att fördela data på valfria dimensioner, Yrke, lön, åldersgrupper, arbetsplats  m.m.

Lönespridningsindex är 1,79 för hela urvalet ( 90 percentil/ 10 percentil). Inom gruppen universitetslektorer är lönespridningen 1,176
Om lönespridningsindex är 1 har man en helt jämn lönenivå, ingen skillnad mellan låga och höga löner.

Om lönespridningsindex är 2 har högavlönade dubbelt så hög lön som de med låg lön.

Hela statliga sektorn hade 2019 ett lönespridningsindex på 2,0.

Tips på material att läsa om man vill  fördjupa sig  i ämnet löneutveckling:
Alla dessa siffror SACO

Löneutveckling – med många mått mätt OFR

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet  Arbetsgivarverket

Prenumerera på vår HR-Blogg så får du meddelande när vi lägger ut nya inlägg

Ladda ner vår pdf 52 mätetal inom HR för KPI/Nyckeltal

3 reaktioner till “Mäta löneutveckling

  1. Mycket intressant analys och artikel, speciellt bilden med de tre kurvorna. Det gäller att veta vad man mäter. /Anette Meijer, Zalaris

  2. Tack, ja det gäller att veta vad man mäter. Jag kommer lägga ut ett inlägg inom kort där jag också beskriver skillnaden mellan löneutveckling och lönekostnadsutveckling som kanske framför allt intresserar ekonomer.

    Jag och min kollega Sladjana Grbic har påbörjat arbetet med en bok om HR-Analyser och HR-Nyckel. Förhoppningsvist klar under detta år. Det finns inte så mycket skrivet i dessa ämnen på svenska

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.