Göran Klingberg • feb. 25, 2020

Sjuk eller frisk?

Sjuk eller frisk?

I början av 2000-talet infördes en lag i Sverige om obligatoriskt redovisning av sjukfrånvaro i årsredovisningen. Sjukfrånvaron skulle redovisas som en procentsats för total sjukfrånvaro, fördelning på män & kvinnor samt för olika åldersgrupper . Detta lagkrav upphävdes senare av Alliansregeringen. Idag är det ändå många organisationer som har med detta i årsredovisningen och följer det löpande under året.


Metoden för att beräkna sjukfrånvaro var att dela totala antalet sjuktimmar med ” tillgänglig tid”.
Den tillgängliga tiden beräknas som anställningstiden minus obetald frånvaro som inte är till nytta för arbetsgivaren, t.ex. tjänstledighet utan lön, föräldraledighet, studier utan lön.
Sjuktimmar / tillgänglig tid = Sjukfrånvaro i procent.


Exempel på redovisning för en organisation som följer statliga Arbetsgivarverkets redovisning, här per arbetsplats:

Sjukfrånvaron brukar också delas upp i kort och långsjukfrånvaro, gränsen för kort och lång sjukfrånvaro varierar för olika organisationer.


Inom statliga organisationer har man 60 dagar som gräns för lång sjukfrånvaro, andra utgår ifrån sjuklöneperioden på 14 dagar och betraktar sjukfrånvaro över 14 dagar som lång sjukfrånvaro och då Försäkringskassan tar över ersättningen för sjukperioden.


Antal sjuktimmar 14414 / antal tillgängliga timmar 446911 = 3,23 %



80/20 regeln och sjukfrånvaro

Det finns ett begrepp/synsätt att allt fördelar sig enligt 80/20 regeln. Pareto-principen,

t.ex den här tolkningen https://www.foretagande.se/paretoprincipen-80-20-regeln

Om man tillämpar denna princip på sjukfrånvaro så kan det ofta vara så att 20% av sjuktillfällena står för 80 % av sjuktimmar och tvärtom; 80 % av alla sjuktillfällen står för 20% av sjukdagarna. I exemplet ovan var den långa sjukfrånvaron 64 % av totalen, om man istället drar gränsen vid 14 dagar så står den långa sjukfrånvaron för närmare 80%.


Hög sjukfrånvaro i % för totalen beror ofta på att det finns flera personer som är långtidssjuka.


Planerad & oplanerad frånvaro

En av våra skolkunder följer upp ” oplanerad frånvaro” som de har definierat som kort sjukfrånvaro + tillfällig vård av barn.


Ur ett hälsoperspektiv är det viktigt att bevaka och följa upp långa sjukperioder men ur ett planeringsperspektiv är det ett större problem inom en skola med den ”oplanerade frånvaron”, varje lektion ska ersättas om ordinarie lärare är frånvarande och kräver dagliga planeringsinsatser medan långtids sjuka kan ersättas med en vikarie för längre tidsperiod.


Frisknärvaro

Det är inte helt ovanligt att man förutom sjukfrånvaro följer upp andelen friska.



Man brukar definiera friska som anställda med max 5 sjukdagar per år eller max 40 timmar per år. Andra sätter gränsen snävare t.ex max 3 sjukdagar per år.


I de flesta organisationer är andelen friska hög, som i detta exempel:

Säsongsvariationer

Sjukfrånvaron och den oplanerade frånvaron är sällan jämn fördelat över året.

Begreppet ”VABruari” handlar om att barn och anställda är mest sjuka februari/mars.

En säsongskurva för sjukfrånvaro & tillfällig sjukpenning kan se ut så här:

Högst under årets första månader, lägst under sommar månaderna.


Läs mer om våra lösningar för HR-Nyckeltal /KPI:er här

Share by: