Personalomsättning – stort ämne med många definitioner

Det finns flera olika definitioner på personalomsättning med lite olika syften och användningsområden.Det är också ett stort ämne som man kan skriva en doktorsavhandling om.

Det är en analys ur ett makroperspektiv för arbetsmarknaden, här en intressant bild på orsaker till personalomsättning:

I avhandlingen från 1974 skriver författaren att personalomsättningen mäter man som antal slutade + långa ledigheter / antal anställda.

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv har ett liknande sätt att mäta personalomsättning för slutade.

Personalomsättningen med denna definition är över 20% både för slutade och började. Om man inte tar med frånvaro, tror jag att siffrorna skulle vara mindre än hälften.

Deras kommentar:

Personalomsättningen har mätts i antalet anställda som slutat respektive börjat i företag som har varit med i lönestatistiken vid båda mättidpunkterna (september respektive år). Personer som är lediga eller frånvarande utan lön första eller andra året räknas som om de har slutat eller börjat. Detta gäller till exempel personer som är föräldralediga eller studielediga. Andelen som slutat respektive börjat överskattas därför något

Arbetsgivarverket – statens arbetsgivarorganisation

Arbetsgivarverkets formel för att mäta personalomsättning är:

(Lämnat staten + bytt myndighet) / ((Antal statsanställda  2017 + antal statsanställda 2018)/2)


Eftersom staten kan ses som en koncern med många myndigheter är det rimligt att mäta personalomsättning på detta sätt för hela den statliga sektorn, medan en enskild myndighet bara mäter de som slutat på myndigheten / genomsnittligt antal anställda under året.

Nyckeltalsinstitutet

Nyckeltalsinstitutet är ett privat företag som arbetar med lösningar kring nyckeltal.

Olle Högberg på Nyckeltalsinstitutet skriver att ett nyckeltal ska:

  1. Vara ett tal
  2. Anses vara intressant ur någon aspekt

personalomsättning är både intressant och beskriver ett förhållande uttryckt i ett tal, t.ex 7%.

Nyckeltalsinstitutet har definierat personalomsättning som:

 ”lägsta siffran av antal började och antal slutade / antal anställda.”

Jag tycker personligen att det inte är bra definition eftersom det är oklart vad talet för personalomsättningen beskriver, ibland de som börjat ibland de som slutat.

Om man hårdrar denna definition så för ett företag där nästan alla slutar och ingen börjar så blir personalomsättningen i detta fall 0%, dvs siffran på personalomsättningen missar att beskriva något intressant, att nästan alla slutar.

En vanlig och användbar definition på personalomsättning

Beräkna ett omsättningstal både för började och slutade. Om man bara ska ha ett tal brukar man använda omsättningen baserat på antal slutade.

Man brukar beräkna genomsnittligt antal anställda som:

antal anställda vid början av mätperioden + antal anställda vid slutet av mätperioden /2

Mätperioden kan vara år, månad, rullande 12 månader, räkenskapsår eller annan tidsperiod.

Personalomsättning började = antal börjande/ genomsnittligt antal anställda

Personalomsättning slutade = antal slutade / genomsnittligt antal anställda.

Vad är normal personalomsättning?

För det första beror det på hur man mäter omsättningen. Om man som t.ex. Svenskt Näringsliv och SCB har med längre ledigheter kan omsättningen vara 20% eller mer för de flesta branscher.

Yrken utan utbildningskrav, så kallade enkla jobb, har hög personalomsättning. Enligt siffror från SCB ofta 50% eller högre.

Jag gjorde ett konsultarbete för ett call-center företag som bemannades av unga personer, de flesta under 20 år. Där var ledningen nöjd om omsättningen var lägre än 80 % på 12 månader.

I mer normal verksamhet med lite högre utbildningskrav är en personalomsättning på 2 -8 % vanlig.

Vad är rätt och vad är fel?

Bara man är tydlig och konsekvent i framtagningen av sina nyckeltal så finns det flera sätt att ta fram bra nyckeltal som beskriver något intressant.

Om man ska jämföra sig med andra organisationer så är det förstås viktigt att man jämför äpplen med äpplen och inte äpplen med päron.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.